Restaureringen av Amanda
Utgångsläget
Amanda är byggd med limmad bordläggning på basade ekspant.
När vi köpte Amanda år 1980 var friborden renskrapade, betsade och nyfernissade.
Ett stort antal spant hade brustit i slaget, just där böjen är som störst.
Ett ribbdäck i teak hade lagts ovanpå det ursprungliga dukade ribbdäcket i gran.
Båten läckte uppifrån och nerifrån.
I båten satt en encylindrig Volvo Penta MD1 på en mycket bristfällig motorbädd.
Den gav en toppfart på 3,5 knop i stiltje. Tidigare ägare hade kapat av två bottenstockar för att kunna sätta in motor. Motorn var monterad på en ställning av vinkeljärn som endast satt fast i kölbultarna utan förbindelse med bottenstockar eller bordläggning
Ny motorbädd och större motor
År 1982 lät vi bygga ny motorbädd med bottenstockar av stål och längsgående stålbalkar.
Vi hade kommit över en begagnad MD2. För att få plats med den fick motorn lyftas i och ur fyra gånger för justering med nya svetsjobb på balkarna. Sista lyftet var en kväll kl 22 och båtbyggaren slapp ur sig: ”Jag kommer inte bli ett dugg högfärdig om det äntligen skulle passa.”
Fröjden varade inte så länge. Vintern 1985 hade vi lyft ur motorn för förvaring i verkstaden på varvet. En kväll strax före sjösättning fick vi höra att det brunnit och att motorn var förstörd.
Ny jakt på motor resulterade i en MD2B på hela 25 hk.
Dags för större tag
Efter en sommar med skålar för att fånga upp takdropp bestämde vi oss för att det var dags för en större renovering. I maj 1988 flyttade vi Amanda till planen utanför Två Båtbyggares verkstad i Gustavsberg. Vi hade en överenskommelse om att Per Axelsson och Ulf Henriksson skulle göra jobb som vi inte kunde klara av och att de skulle ge oss råd om det vi själva gav oss i kast med. Vi upptäckte att de fick ytterligare en viktig roll – som kuratorn som påminde om att de sett värre vrak än vår båt som kommit i sjön igen.
Vi började med att såga upp och ta bort däcket. Naturligtvis upptäckte vi att en del däcksbalkar behövde bytas. Efter ett tag tyckte vi att det såg illa ut med nya fina bredvid gamla halvdana. När vi var klara med den uppgiften hade vi bytt 35 däcksbalkar och bytt ut delar av karveln som de var infällda i. Flera horisontal och vertikalknän byttes också.
När däcket var borta gick det bra att byta röstjärnen till nya syrafasta. Vi passade också på att byta ramverket kring akterspegeln och förstås en ny akterspegel.
Vi hade märkt att det knarrade och rörde sig när vi gick över stag och sträckte backstagen på den nya bogen. Infästningen i däcket bestod bara av bult genom balkvägaren. Här blev lösningen att montera en tvärgående ekbalk vid nedgången till ruffen och att förankra den i syrafasta röstjärn som nitades fast genom spant och bordläggning.
När vi hade däcket borta passade det förstås bra att byta hjärtstock och roderbeslag.
Ska vi byta alla brustna spant? Per och Ulf ansåg att det räckte med vart tredje med början en meter för om masten och bak till motorbädden. Så småningom upptäckte vi också sprickor i spant i häckpartiet. Vi bytte de spant som anslöt till bottenstockarna i häcken, summa tre par.
De nya spanten lamellimmades av 3 mm tjocka ekribbor, 20 lameller till varje spant. Epoxilim. Mycket trixande med att passa in och fixa rätt smygvinklar. Sikaflex mellan nya spant och bordläggning. Kopparnit. Ett styvt jobb som tog veckor.
Under sittbrunnen hade också några spant brustit. De byttes inte utan förstärktes med 50 cm långa vinkeljärn av rostfritt syrafast stål.
Där vi bytt spant i båtens mittparti rev vi ut de gamla bottenstockarna i ek. Vi lät tillverka fem stycken nya i 4 mm rostfri syrafast plåt som bultades fast till de nya spanten. De gamla kölbultarna ersattes med nya rostfria syrafasta.
Flertalet gamla järnbultar i båtens ryggrad byttes mot nya syrafasta.
Vi visste att dödträet hade spruckit och att järnbultarna hade rostat mycket. Samborden på båda sidor var frostsprängda och något mjuka. När vi började riva såg vi att knäet mellan roderstäv och kölstock hade spruckit och behövde bytas. För att få bort det behövde vi riva fyra bord på styrbordssidan. Nästa upptäckt blev att kölstocken – två plankor ovanpå varandra – inte var felfri. Den övre kölplankan hade sprickor på en längd av ca en meter akterifrån.
Allt virke som markerats med streck i figuren revs bort och ersattes med nytt i rå ek.
Dödträet tillverkades i två halvor som limmades ihop med PL400 och bultades ihop med syrafast gängad stång.
Nya bordläggningsplankor gjordes i lärkträ 19 mm tjocklek. De skruvades till spunning, bottenstockar och spant med syrafast skruv. Två plankor byttes på babordssidan, fyra på styrbordssidan.
Nu började det bli dags att lägga nytt däck. Den stora frågan: bara teakribbor eller teak ovanpå plywood? Vi hade redan beställt 18 mm tjocka ribbor när vi började tänka att det kunde vara bra att styva upp båten med underliggande plywood. Per båtbyggare varnade för att bygga in risk för röta, men vi satsade ändå på 6 mm plywood som underlag.
Det gamla skarndäcket var dåligt. Innan vi skruvade i det nya pluggades förstås alla gamla skruvhål. Småsprickor i skruvhålen i översta bordet limmades igen med lättflytande epoxi.
Efter att ha passat in samtliga teakribbor och mittfiskar spacklades plywooddäcket med elastisk epoxispackel. Teakribben tvättades med aceton och limmades med spackeln och fixerades med spik. Efter härdning försänktes spikhålet. Rostfri kamspik och sedan teakplugg.
Det sista som gjordes före sjösättning var nytt elsystem och nya winschblock.
Sjösättning i juni 1990.
Löpande förbättringar
Våren 1994 limmade vi en del nåt i friborden. Året efter renskrapade vi friborden, som klarat sig bra sedan dess.
År 2000 bytte vi till mast i glasfiber, hämtad från en Fortissimo. Enda justering som behövde göras var att kapa 60 cm vid roten.
År 2003 installerade vi Furlex rullfockbeslag och skaffade ny fock från Bodings segelmakeri.
Samtidigt hittade vi ett nytt storsegel från Horizon (Sundelins) som hade blivit liggande när en kund hade ångrat sig.
År 2011 lade vi nytt ribbtak på främre ruffen och ny främre ruffsarg.
Vintern 2013 fick Amanda nya spant under sittbrunnen.
Den gamla motorn tuffade troget på men blev ofta överhettad. Dags för byte. Det visade sig att vi precis skulle få plats med en ny trecylindrig Beta 20 hk. Motorbyte den heta sommaren 2018.