Sundholmens Båtvarv i Helsingfors – Salmisaaren Veneväistämö

Sundholmens båtvarv.jpg

Enligt brev från Jorma Rautapää (något redigerat):

Då Helsingfors Arbetares Segelklubb (HASK) grundades år 1899, fick klubben hyra en liten holme, som hette Skällarn. Skällarn fanns nära Sandviken i västra delen av Helsingfors. HASK byggde ett klubbhus och två skjul på holmen. Det större skjulet hyrdes av professionella båtbyggare, men klubbens medlemmar byggde också själva båtar där. Några kända namn på holmen var t.ex. Werner Jansson, Arvid Kihlman, J. Nyman och HASK's hamnmästare Otto Evert Lindgren. Man byggde flera mellanstora segelbåtar, liksom valörbåtar, särklassbåtar, amerikanare (Universal Rule) samt några större motorjakter.

Karta.jpg

Jansson flyttade 1908 till Örnholmarna, som finns en bit norrut, och startade sitt eget varv. I början av 1920-talet anmälde försvarsmakten att de behövde Skällarn för att bygga en hamn för flygplan, och segelklubben och båtbyggarna måste lämna holmen. HSK (HASK bytte namn, strök anknytningen till arbetare) fick hyra holmen Stora Bässen nära Skällarn, och klubbhuset och varvsskjulen flyttades dit.

HSK hade norra delen av holmen, och på södra delen fanns ett hus och ett varvsskjul. Skjulet ägdes eller hyrdes troligen av en båtbyggare Björklund redan på 20-talet. I vilket fall hade han verksamhet på Stora Bässen från början av 30-talet. Otto Evert Lindgren byggde år 1922 (troligen) eget varv på Örnholmarnas Grund, eller Sanduddens Grund. På Örnholmarna fanns då två varv: det första startad av Werner Jansson (fortsatt av Arthur Magnus Pettersson) och det andra Lindgren's varv.

Stora Bässen måste ha varit ett livligt ställe - HSK blev en av de största segelklubbar i H-fors, och Björklunds varv byggde mycket båtar, särskilt efter kriget då levnadsvillkoren blev normala igen. Björklunds varv producerade både motorbåtar och segelbåtar. Statistik om produktion finns inte tillgänglig, men enligt skriftliga källor och intervjuer med arbetare som lever ännu, sträckte sig skalan från haj-båtar och särklass C-båtar till mellanstora havs-kryssare. Drakar och folkbåtar var typiska för varvet. Man byggde ganska stora serier av motorbåtar som exporterades till USA på 50-talet.

En byggare som arbetade på Stora Bässen var Keijo Saarinen, som inte ville fortsätta skolan och mot moderns vilja började arbeta år 1955 som 15 åring på Stora Bässen. Han har berättat om den tidens liv på holmen. Han grundade 1968 sin egen firma på Sveaborg - hyrde en gammal docka och arbetar där ännu i dag. En annan är Risto Kristeri, som också har en lång karriär inom båtbranschen. Han äger nu ett båtbyggeri, som tillverkar Degerö-båtar.

Ursprungligen hette båtvarvet på Stora Bässen Björklunds Båtvarv. Björklund hade en skicklig arbetare, Arvo Luotonen, som köpte hela varvet år 1955. Luotonen var finskspråkig och bytte namnet till Salmisaaren Veneveistämö (Sundholmens Båtvarv). I själva verket är det frågan om samma varv - bara ägaren och namnet förändrades. Om Amanda var byggd år 1954, så det var Björklund som byggde den. Båtarna byggda senare är byggda i Luotonens regi.

Varvet sysselsatte 4 - 6 båtbyggare. Keijo Saarinen, som jobbade vid Luotonens varv, har berättat, att de byggde alla typer av båtar. Han deltog själv i bygge av hajbåtar till USA och en Drake till Brasilien. En 5.5 m (Ca-Ro IV) var byggd på Luotonens varv 1957 och dessutom flera kustkryssare.

I början av 1960-talet började man bygga Sundholmens kraftverk, och HSK och Luotonen var tvungen att flytta bort från Bässholmen. HSK fick bra hamn på Drumsö på östra sidan, och Luotonen arbetade också på Drumsö en viss tid. Troligen på 1970-talet slutade han och flyttade till Borgå. Hela Stora Bässen ligger nu under västerledens motorväg.

Det finns några båtar kvar som är byggda på Stora Bässen. Utöver Amanda finns tre andra ritade av Gösta Kyntzell: Babalou, Delfin och Marabu. Skrovet är samma på dessa tre men däcket och överbyggnad är olika. De sjösattes 1948 och seglar ännu. Några folkbåtar och hajbåtar seglar vidare och dessutom flera motorbåtar.

Flygfoto.jpg